Den långa klassen är definitivt en utmaning, samtidigt som man kan klara av den om man fixar att genomföra ska vi säga “en svensk klassiker” och har hyfsad koll på karta och kompass.

Lagen kommer initialt att få uppleva en bana där varje delmoment verkligen har ett tydligt syfte. De kommer att röra sig framåt genom naturreservat och urskogar, över vattendrag och kulturlandskap. Till fots, på MTB och paddlandes (egna eller hyrda kajaker) tar det lagen mellan 6-9 timmar att komma tillbaka till startplatsen igen.

Nu väntar korta banans rogaining-checkpoints. Vi tror inte att något lag hinner med alla, så taktik kan definitivt vara avgörande. Man ska vara tillbaka vid start/målplatsen innan totalt 10 timmar har passerat, vilka checkpoints ska man prioritera? Enkla poäng på cykel eller till fots i närområdet, de som ger mer poäng ute på vattnet som man bara når med kanadensare eller simmandes?

Med upplägget av avslutande rogaining (den blir superfin!) för den långa klassen kommer vi förhoppningsvis kunna samla målgångarna för alla lag bra, och därmed kunna få en riktigt fin “after-race” middag tillsammans efter avslutat lopp. 

4 timmars-klassen är upplagd som en så kallad rogaining. Lagen får kartor med ca 37 kontrollpunkter att välja mellan att besöka under de 4 timmar de har på sig innan tävlingstiden tar slut. Många kontrollpunkter är valda för att vara vackert belägna, vissa för att vara äventyrliga och andra för att ge en fin resa dit.

Det hela går ut på att försöka samla så många poäng som möjligt, och kontrollerna är poängsatta (från 10 till 100) efter en kombination av tidsåtgång att nå dem samt teknisk svårighetsgrad.

Vissa kontroller nås lättast till fots, andra på cykel och några kan kräva att man exempelvis klättrar, paddlar kanadensare eller simmar för att få inkassera sina poäng.

Vi tror inget lag kommer hinna ta alla kontrollerna och samla fullpoängen på 1000. Istället handlar det om lagarbete, strategi och uthållighet – hur lägger man taktiskt upp dagen och planerar sin rutt? Framförallt får man inte vara sen tillbaka till målet, då dras snabbt insamlade poäng av för varje sen minut.

TYP AV KARTA

Den vanliga fotorienteringen sker i princip på högkvalitativa orienteringskartor i skala 1:4 000 till 1:10 000 beroende på typ av orientering ni möter.

TYP AV KARTA

Målet är att vi ska framställa ytterligare en MTB-O karta inför 2026. Det innebär att kartan är förenklad för att lättare kunna se stigar som man kan cykla på, och att stigarna är graderade efter hur lätta de är att cykla – vill man ha teknisk singletrack finns det gott att ta av, men också möjlighet att cykla runt på enklare underlag. Skala blir sannolikt 1:15 000

TYP AV KARTA

Ofta skapar vi någon form av specialkartor när vi slänger in moment som är av det ovanliga slaget. De kan vara handritade, spegelvända, eller bara lite extra snygga.